Kommer man nånsin hem?

Jo, det var nog många som tog tåget från Vännäs. Det var lite svårt på tjugetalet. Många ville ut och de flesta ville inte fortsätta med bonderiet. Och skogen var ett elände, sa´dom som låg i med avverkningen. Och flottningen var det inte alla som dög till. Och då blev det söderut eller Minnesota. På trettitalet kom dom tillbaka till Vännäs och drack kaffe bortanför station. Jo, dom kom tillbaka, inte alla, men ganska många. Så är det. Man reser ut, försvinner ett tag, och sen sitter man plötsligt hemma igen och dricker kaffe bortanför station. Inte är väl Vännäs som Minnesota, konstigt nog. Men Hjoggsjö går inte av för hacker! Det var väl kanske så att inte ens i Minnesota fanns det en bäck som bäcken nedanför vittraberget. Och inte fanns det nån harr heller. Ingenting är som Minnesota när man långless i Vännäs, och när man långless i Minnesota, då vill man dricka kaffe i Vännäs. Kan Du förstå! Men om man nu aldrig hade åkt ut, var hade man velat dricka kaffe då? En bra fråga. Har nån nåt svar? OSA. i så fall. Tyvärr saknar jag, sedan länge, någon användbar adress att skicka Ditt tänkvärda svar till. Tji fick jag, snopen vart jag, trilla borti sån!

Kommentera