Konsten att ta´ledigt.

Kvinnor har svårt för det där med ledighet. Det beror vanligen på ett alltför stort ansvar för barn, jobb, chefer, kunder, klienter, anhöriga. män, (äkta och oäkta), hus, bilar, båtar, sommarställen, badbryggor, trädgårdar, utemöbler,  städning, städhjälp, skolavslutningar, semestrar, skilsmässa, återförening, dödsfall, uppståndelse, himmel… och detta är endast en fullständigt ofullständig redogörelse av allt det som hindrar kvinnor från att känna sig lediga. Så länge dom är hemma finns det jobb. Men jag tänker inte fortsätta ovanstående uppräkning. Det har inte alltid varit så här. I en mycket avlägsen tid, då mäns och kvinnors arbeten var mer gemensamma än nu (jo, det är längesen ! ) fanns för männens del älgjakt, skogsarbete och timmerflottning, ”bort längtande vekhet ur sotiga bröst”, och sånt. Och, hör och häpna! För kvinnor fanns möjligheten att segla makens fisk till höst och vårmarknader i  fastlandets sjö och stapelstäder. Man lastade den blolakade sillen i marknadsbåten och rodde och seglade genom vårisar och höstkyla till de ivrigt väntande marknaderna. Det kallar jag semester! Dom lämnade alltså sitt dagliga slit bakom sej, hissade på i kylan och hade, förmodligen, förbannat roligt. Hemmasysslorna sköttes av någon äldre dam som redan seglat färdigt. Bra va´! Numera är det inte så roligt. Man får inte fiska som man vill. Saltad fisk anses inte längre vara mat. Och båtarna finns bara på något länsmuseum. Kvinnor finns naturligtvis fortfarande. Med stål i blicken och nävar som fallrepsknopar. Troligen är det bara en bra båt dom väntar på.

Comments

    1. Signar N Bengtson

      Åke! Tack!! Ser jättefint ut. Nu ska jag bara lära mej hur man startar bloggeriet. Det här är som att börja på posten i Mölndal! hälsn. Signar.

Kommentera