Längesedan är kanske nu.

Jag har kanske alltför länge sysslat med då. Det har känts bra, lite lugnande, lite frid. Men också närhet till sånt som för alltid är passerat. En  läckande timmerbrötbåt på Vindelälven. En badbild med en blond tjej från Årsta. Killet i magen när man hoppar från tolvan vid Hästepallarna. Det kan man kalla för kill! Och doften av chokladkola från tjejen i gottekiosken ovanför Eknäsviken. Där försvann det förflutna och det gångna får vara förgånget. Nu får det bli nu. Åtminstone just nu. Sedan vet man inte.

Kommentera