Längesedan

Man kan inte hålla på med skriverier hur länge som helst. Ibland tar det slut. Det har det gjort länge nu. Det har, som man brukar säja, kommit en del emellan. I mitt fall en bok. Om minnen , båtar, badberg och människor man egentligen har glömt. Får man glömma människor man mött, som man samtalat med, som man ätit goda middagar med? Nä, men jag har iallafall glömt. Jag har tillockmed glömt att skriva här, för att, i bästa fall, nå ut till någon, kanske till Dej. Har Du möjligen, någon gång, under den här tiden, känt Dej nådd? Ändå. Jasså inte. Så blir det alltså. Det blir tystnad. Allt blir till tystnad. Samtalen samtalar inte längre. Man möts inte. Och man går ständigt omkring med ett slags hunger. Det låter inte särskilt roligt. Men man kan väl inte ha roligt jämt?! Nu skriver jag på en ny bok. Om båtar, bilder och allt annat jag glömt. Så nu blir det troligen tyst igen. Till nästa gång vi hörs. Om Du vill vänta så länge.

 

Kommentera