Lämpliga sånger när flaggan har blåst ner.

Kan ni någon bra sång? Jag menar, en sån där man ta´r till när det börjar yxa till sej. En sån sång som dom sjöng medan Titanic höll på att sjunka och det troligen skulle bli kallt i vattnet. Och det blev kallt i vattnet. Jag menar såna sånger.  Du har ingen sångröst, säjer Du. Du hade C. i sång,  säjer Du. Nu menar jag inte sång, som på Operan, varken den i Stockholm eller den i Milano. Fina operascener bägge två, men det finns andra tillfällen, andra scener. Man kan ibland tvingas höra en sång av en sångare som borde ha låtit bättre, men där livet och livets erfarenheter skapat ett annat och kärvare röstläge. Du förstår vad jag menar va´? Ett röstläge i en situation där en ljuv stämma skulle låta som en fiskmås som någon snott den nyfångade fisken ifrån. Då låter det inte vackert, men sången riktar sig till makter som hellre väcks av ett avgrundsvrål än av en mild stämma. Ett vrål från någon som inte längre kan hoppas på ett vänligt mottagande i de fina salongerna. Som inte önskar ett engagemang på Operan, utan bara önskar ett något längre liv. För sig själv eller någon annan. Det kan Du kanske öva på. På Operan.

Lämna ett svar